Kollektivtrafiken sparar samhället minst 433 miljoner kronor varje år

Publicerad den 17-06-22

Resenärerna i Kronobergs län sparar samhället stora pengar varje år. Samhällsekonomiska värdet av kollektivtrafiken i Kronobergs län uppgår till minst 433 miljoner kronor varje år enligt en rapport från Trivector Traffic AB.


Kollektivtrafiken sparar samhället stora kostnader som aldrig syns i en vanlig företagsekonomisk beräkning, men kollektivtrafiken är i många fall en god affär för samhället. I diskussionerna kring kollektivtrafikens kostnader betraktas dessa dock oftast som en utgiftspost och inte som en investering och bidrag till samhällsnyttan. För att ta reda på hur stort kollektivtrafikens bidrag är till samhället har Trivector fått i uppdrag att beräkna samhällsnyttan av kollektivtrafiken i länet. Uppdraget har resulterat i rapporten ”Värdering av kollektivtrafikens samhällsnytta i Kronobergs län”.


Samhällsnyttan, inklusive besparingarna i miljökostnader, är stor men inte alltid lättberäknad.


Det är svårt att exakt värdera samtliga effekter som påverkar samhällsnyttan. De effekter som går att värdera för en samhällsekonomisk beräkning av kollektivtrafikens samhällsnytta i Kronoberg och som är med i rapporten är följande: 

 

  • Producenteffekter är trafikleverantörens intäkter och kostnader, förenklat biljettintäkterna minus kostnaden för trafiken. 
     
  • Externa effekter är ett samlingsbegrepp för de effekter som trafiken orsakar som drabbar resenären indirekt. Hit hör utsläpp, olyckor, slitage på infrastruktur, buller och folkhälsoeffekter.
     
  • Effekter på den offentliga budgeten består av förändrade skatteintäkter. 


Det som också bör noteras är att det finns en lång rad effekter som inte ingår och därmed inte har inkluderats i den här studien. Bland dessa kan nämnas:

 

  • Effekter på regional tillgänglighet, arbetsmarknad och sysselsättning.
     
  • Sociala nyttor, exempelvis mervärde för personer som saknar körkort eller tillgång till bil.
     
  • Resenärers tillkommande kostnader för inköp och drift av fordon.


Beräkningarna av effekterna är gjorda utifrån antagandet att dagens kollektivtrafik inte finns, utan resandet utförs med bil istället. Vi kan konstatera att kollektivtrafiken i Kronobergs län bidrar till sammanvägd samhällsekonomisk nytta med minst 433 miljoner kronor varje år. Den enskilt största orsaken till detta är kollektivtrafikens positiva effekter på folkhälsan.  Att resa kollektivt leder till ökad fysisk aktivitet för resenärerna, vilket minskar samhällets kostnader för exempelvis sjukvård och sjukskrivningar.


Rapporten visar också att de mål och resandeökningar som finns med i Trafikförsörjningsprogrammet till år 2025 kommer att bidra till en positiv nytta för samhället med ytterligare 85 miljoner kronor.

”Kollektivtrafiken betraktas många gånger som en förlustaffär, men lyfter man blicken och ser till helheten är kollektivtrafiken i de flesta fall en väldigt god affär för samhället. Rapporten bekräftar att de satsningar vi genomfört inom kollektivtrafiken är bra och att vi även fortsättningsvis bör utveckla kollektivtrafiken” säger Peter Freij, trafiknämndens ordförande.


För mer information, kontakta:
Peter Freij (S), ordförande trafiknämnden, 076-720 76 38, freij.peter1@gmail.com
Thomas Nilsson, trafikdirektör, 0470-58 30 50, thomas.t.nilsson@kronoberg.se



Metod för värdering och beräkning av samhällsnytta
Den här studien har utgått från den vägledning för att värdera och beräkna kollektivtrafikens samhällsnytta som tagits fram av Svensk kollektivtrafik. Metoden har dock anpassats och kompletterats utifrån studiens syfte. Svensk kollektivtrafiks vägledning är framtagen för att beräkna nyttan av en åtgärd (förändringar av turtäthet, restid, bytesmöjligheter, avstånd till hållplatser eller typ av färdmedel). I den här studien är det dock det totala resandet, givet alternativa kollektivtrafikscenarier, som värderas. Beräkningsmallen omfattar dock inte de folkhälsoeffekter som uppstår genom ökad gång eller cykling. Därför har en beräkning av folkhälsoeffekter gjorts med hjälp av WHOs värderingsverktyg HEAT och lagts till den sammanlagda värderingen.

x